EU har tagit nya initiativ till att samordna datahanteringen inom hälso- och sjukvården i medlemsländerna, vilket kan få stor betydelse för både patienter och vårdpersonal. I år sammanföll Vitalis dessutom med Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd och präglades därför av internationella perspektiv, global utveckling och visionen om att e-hälsa i framtiden ska vara gränslös.
"Det sker en enorm utveckling i eHälsobranschen och det sker nu. Det gör mötesplatsen Vitalis ännu viktigare, ingen kan förflytta frågorna själv utan det sker i samverkan med andra", säger Maria Sterner, affärsansvarig för Vitalis.
Under tre fullspäckade dagar kunde besökare ta del av föreläsningar, workshops och panelsamtal som lyfte aktuella frågeställningar och utmaningar kring den digitala utvecklingen.
På mässgolvet presenterades ny teknik, digitala systemlösningar och en praktisk användning inom både vårdande och aktiverande insatser. Genom digital teknik och uppkopplad mätutrustning kan man effektivisera och skapa möjligheter för en närmare vård i det egna hemmet. Frågeställningen kring hur man kan säkerställa att den digitala utvecklingen ger en säkrare och mer effektiv vård var central i diskussionerna som fördes på Vitalis och Hjälpmedelsriksdagen.
Mitt på det myllrande mässgolvet stod scenen Open Stage, där talarna avlöste varandra med korta och kärnfulla presentationer ur ett scenprogram som fokuserade på välfärdsteknik, hjälpteknik och egenmonitering, som är ett samlingsnamn på området där digitala hjälpmedel hjälper patienter att mäta sina värden hemifrån.
Rustad för kommande kriser
Att vi behöver ha beredskap för en kommande akut kris lärde vi oss under pandemin. Joachim Hilding, affärsområdeschef inom Sodexo Hjälpmedelsservice presenterade en modell för hur ”hjälpmedelsförsörjning ska fungera om krisen kommer”.
Uppdraget kommer från Socialstyrelsen och MDR, EU:s nya förordning om medicintekniska produkter. Vid en kris påverkas boendemiljöer, särskilda boenden och sjukhus, något vi hanterat och lärt oss av under pandemiåren. Vi som en stor aktör inom hjälpmedelsförsörjning måste vara beredda på nya akuta krissituationer och har en pågående dialog om hur vi ska hantera detta tillsammans med kommuner och regioner. Utifrån dessa samtal har vi arbetat fram en modell för kapacitets- och beredskapsläge i våra system, lager och distribution så att vi kan bidra till en god hjälpmedelsförsörjning även i en tid som präglas av en akut samhällskris.
I föreläsningen ”Verktyg för välfärden, vården och vardagen” lyfte Joachim utmaningar och möjligheter med nya uppkopplade produkter och sensorer.
Att förstå fördelarna är lätt, men att föra in dem i en verksamhet på ett ordnat sätt kräver stort engagemang och uppbyggnad av nya strukturer.
Digitalisering med hjärta och hjärna
Som mässbesökare bjöds man in till ett stort smörgåsbord av sjudande aktivitet, med allt från lagstiftning och juridik, till artificiell intelligens och aktörer som arbetar med aktivitetsstödande och undervisande e-hälsoutveckling.
I en monter demonstrerades en läkemedelsrobot, i nästa bjöds det på popcorn för att locka in besökarna till hälsobiografen. Många passade på att testa pilkastning, fast i form av en lätt mjuk boll, som tog fart och fastnade på en digital poängtavla. En aktivitet som bjuder in alla, oavsett funktionshinder eller ålder. Det fanns också flera chanser att ta del av virtuella upplevelser som erbjöd guidade turer och sevärdheter från jordens alla hörn. Här kunde man också med hjälp av VR-glasögonen byta perspektiv för en stund och kliva in hos en person med intellektuell funktionsnedsättning.
En nyttig och omskakande upplevelse där man fick uppleva hur det kan kännas att ha autism när en personal kommer in oplanerades. En upplevelse som ger ett bra underlag i utbildningssammanhang och sätter igång diskussioner om hur planering och rätt bemötande skapar bra förutsättningar utifrån olika diagnoser.
I Cuvivas monter, som satsar stort på sin plattform för egenmonitering i hemmiljö testade Cristina Petrescu, CEO för Sodexo Healtcare, Seniors och Education sitt blodtryck vilket låg på en god nivå trots mässtrycket.
Det är jättekul att vara här, då mässan och konferenserna spänner över det mesta som händer i vår bransch. Man får en känsla för vad som händer i branschen just nu. Här kan vi diskutera framtidsfrågor, titta på nya tekniska plattformar och hitta nya samarbetspartners. Med 20 års erfarenhet av att återanvända medicintekniska produkter, kombinerat med en säker hantering av både patient- och vårdrelaterade data står vi beredda att hjälpa till att distribuera nya e-hälsotjänster till olika boendemiljöer, säger Cristina.
I Sodexos monter presenterades Hjälpmedelsservice sin nya digitala plattform för kommuner, regioner och privata rådgivare. Jakob Lindblom, som arbetar med verksamhetsutveckling, bjöd förbipasserande på god energi, nybryggt espressokaffe och samtal kring Sodexos tjänster och digitala utveckling.
Det är kul och spännande att träffa kunder, samarbetspartner och potentiella kunder och få en möjlighet att presentera Sodexos nya lösningar inom området hjälpmedelsservice här på Vitalis. Det är första gången vi är här som utställare och det har vi sett fram emot.
I montern fanns också Eva Karlström som är chef på Stockholms Syncentral, som sedan 2017 drivs av Sodexo på uppdrag av regionen. Eva passade även på att ta del av en hel del seminarier men medger att det inte var lätt att välja bland det stora utbudet (med mer än 400 programpunkter).
Jag är här för att bevaka utvecklingen av e-hälsotjänster inom vård, habilitering och rehabilitering. E-hälsa är ett bra komplement till andra synhjälpmedel, det såg vi inte minst under pandemin när många stannade hemma. Det är viktigt att ställa sig frågan hur man kan göra vården mer tillgänglig. Jag är också intresserad av hälsodata och statistik och funderar sen hur vi kan använda det i vår verksamhet och utveckling.
Att bli vän med sitt hjälpmedel
Parallellt med mässverksamheten pågick Hjälpmedelsriksdagen i sin tredje upplaga och den europeiska forskarkonferensen Medical Informatics Europe med 500 delegater från hela Europa. Här samlades politiken, myndigheter, branschen och intresseorganisationer med syfte att bidra till att hjälpmedelsförsörjningens frågor flyttas fram på den politiska dagordningen, i den faktiska verkligheten och i det allmänna medvetandet.
Konferensen öppnades av regeringens representant, Minna Ljunggren som är statssekreterare inom socialtjänstdepartementet med ansvar för socialtjänst, funktionshinder och barnets rättigheter. Hon berättade att regeringen arbetar på för att driva på att samhället fortsätter att utformas så att det är så tillgängligt som möjligt.
Det nationella målet för funktionshinderpolitiken är att, med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som utgångspunkt, uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället. Målet är att alla ska känna full delaktighet.
"Men vad vi kan se är att jämlikheten vad gäller levnadsvillkoren behöver stärkas, vilket bland annat sker genom ökad nationell styrning", berättade Minna.
Nationell styrning har efterfrågats av en mängd förbund och även individuellt anpassade hjälpmedel som är en viktig del i habilitering och rehabilitering, som ett viktigt stöd för att vardagslivet ska fungera. Lise Lidbäck, förbundsordförande i Neuroförbundet höll ett starkt och personligt tal om hur det känns för henne att vara beroende av rullstol. Hur tankarna har skiftat från de första mörka tankarna, till att idag känna stor glädje och tacksamhet över att hon får möjlighet att leva ett fullvärdigt liv med hjälp av sina rullstolar.
Ja, så tänker nog de flesta och inget kan vara mera fel. Genom min rullstol har jag möjlighet att fokusera på mina drömmar, vara aktiv i samhället och göra roliga saker som att träffa mina barnbarn. Mina trötta muskler får vila i fred, så jag känner stor tacksam att vi, stolen och jag, kan uppleva saker tillsammans. Med rätt hjälpmedel är ingenting omöjligt!
Men det finns saker att förbättra säger Lise. Det råder en stor ojämlikhet runt om i landet, där hjälpen alltför ofta beror på vart man bor och förbundet märker att allt fler får betala hjälpmedel ur egen ficka. En oacceptabel utveckling menar Lise och förbundets medlemmar där uppemot 60 procent är beroende av hjälpmedel.
En jämlik hjälpmedelsförsörjning för hela Sverige borde vara något som ligger i beslutsfattarnas största intresse. Idag är det ofta 5 till 6 olika huvudmän inblandade i en hjälpmedelsprocess beroende på vilket livsområde det gäller (arbete, skola, fritid och så vidare). Att koppla hjälpmedel till person och inte situation och minska antal huvudmän som är inblandade skulle inte bara bidra till en mindre utmattande resa, utan också bidra till en bättre hälsoekonomi menar Lise.
Att Sodexo satsade på att vara huvudsponsor på Hjälpmedelsriksdagen känns som ett bra beslut, menar Joachim Hilding, som själv deltog i flera paneldiskussioner under mässdagarna.
Det känns viktigt och rätt då vi har närmare ett hundratusen patienter och brukare som har nytta av våra hjälpmedelstjänster och vi får här en chans att träffa en del av dem. Det här är en perfekt arena för att träffa beslutsfattare, leverantörer och innovativa samarbetspartner och då är vi gärna med och bidrar.
Ett av panelsamtalen som Joachim deltog i handlade om “hälsoekonomins möjligheter och utmaningar”, tillsammans med forskaren Anna Carlsson från Chalmers Industriteknik, hälsoekonomen Pia Johansson och representanter från regioner och andra hjälpmedelsföretag.
Sodexo har ett ekosystem där medicintekniska produkter kan hanteras i en stor skala. I vår infrastruktur finns verktyg som gör att regioner kan genomföra digitala patientbesök och fånga vitala parametrar från patienter. För en kommun kan det handla om medicinrobotar och fallpreventionsdektorer som gör vardagen säkrare för brukarna.
Forskaren Anna Carlsson presenterade data som visar att personer med gå-hjälpmedel ofta är inblandade i fallolyckor och trafikskador. Statistiken hjälper till att lyfta vikten av att diskutera lösningar som förbättrar olycksstatistiken. Panelen samlades i stor enighet med önskemålet att specificerade funktionskrav borde få större vikt vid en upphandling, det skulle göra hjälpmedelsbesluten mer jämlika och rättvisa. Det är också viktig att det ska finnas utrymme för mer personlig stil och önskemål – viktigt att man ska känna sig fin i sitt hjälpmedel menade Joachim.
Vid montern för Riksgymnasiet för rörelsehindrade träffar vi ungdomarna Filip Löndén Berntsson och Elias Cederholm, som är tredjeårs-elever på skolan i Angered. De tycker att det varit kul att vara här som omväxling till skolmiljön, men saknar fler ungdomar på mässgolvet. De tycker att de får bra hjälp när stolen ska servas eller bytas ut hos sin hjälpmedelscentral och är nöjda med sina rullstolar. På frågan vad som är viktigt för dem när det gäller val av rullstol är både överens om att det ska vara en lätt och smidig rullstol som man kan vara aktiv i.
Jag håller på att ta körkort så det är viktigt att den är lätt att ta med sig i bilen, säger Filip som siktar på att utbilda sig inom handeln och starta eget så småningom.
Elias håller med, men lägger också till att den måste vara skön att sitta i och stabil, så att den inte tippar när man kör upp på en trottoar till exempel.
Marknaden för hälsoappar har växt lavinartat
Ett område som är på stark frammarsch är digitaliserade hälso- och friskvårdsappar. Marknaden växer explosionsartat över världen, inte minst inom Europa. Idag finns det mer än 400 000 hälsoappar på marknaden. Nu går flera länder ihop och tar ett samlat grepp för att kvalitetssäkra dessa appar och Sverige behöver hänga med i utvecklingen. En rad organisationer arbetar med frågor som rör hälsoappar och det är inte helt lätt att orientera sig, vare sig man är privatperson eller vårdgivare. Svenska Läkarsällskapet menar att det behövs tydligare strukturer och certifieringar som ska underlätta för både vårdkedjan men också för patienter och medborgare. Under mässan fanns en paneldebatt på temat; Saknas nationell utvärdering av hälsoappar? På det här fältet finns många aktörer som har olika ansvarsområden och dessa behöver samordnas säger Johanna Ulfvarson på E-hälsomyndigheten som samordnat tre spår på Vitaliskonferansen och där hälsoappar är en av dessa utvalda prioriteringar.
Vi ett cafébord träffar vi Samantha Berloau som tagit en paus från alla intryck. Hon ska snart börja arbeta för ett företag som driver en hälsoapp och vill titta runt på de olika aktörerna och vad de har för utbud.
Det här är en otroligt spännande bransch, men det finns skäl att fundera på vilken kvalité den har och vilken data man får ut av den.
Daniel Hansson representerar techföretaget Junoverse, som genom sin hälsoapp kan erbjuda vägledning för äldre att leva ett aktivt och hälsosamt liv även efter det att yrkeslivet har upphört.
En arbetsgivare kan förbereda den anställda innan de går i pension, för det är för många en stor omställning att inte längre gå till jobbet och då kan man behöva hitta nya rutiner som kan stärka ett hållbart och hälsosamt åldrande.
Mässdagen börjar gå mot sitt slut. Men minglet och nätverkandet fortsätter ännu en stund, sorlet stiger och Maria Sterners ord ” ingen kan förflytta frågorna själv, utan det sker i samverkan med andra” känns som en bra sammanfattning på dessa mässdagar.
Vision e-hälsa 2025
- Sveriges strategi för e-hälsa heter Vision e-hälsa 2025. Det är en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges kommuner och Regioner om att Sverige ska vara bäst i världen på att tillvarata e-hälsans och digitaliseringens möjligheter till år 2025.
- 2021 började en ny EU-förordning (MDR) att gälla i Sverige. MDR innehåller krav på medicintekniska produkter och dess tillverkare. I anslutning till detta har Socialstyrelsen uppdaterat myndighetens föreskrift som rör användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården. Den nya uppdaterade föreskriften betonar vårdgivarens ansvar för att säkerställa rutiner gällande medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården.
